Drömmarnas dröm

Det skymmer ute nu och det är tyst och stilla. Alla mina fyrbenta och bevingade vänner vilar i den gröna bädden. Själv stiger jag in i min dräkt av dimmornas väv för att ge mig av till mötet med andra drömmare. Jag springer i min dräkt vävd av solens sista strålar, ängarna och av spindelmors glittrande vävar fram genom hallonsnår och vildros. Stigens stenar guidar och lyser upp vägen för mig. Jag springer till Sanningens barn och vår cirkel. Beskyddade av änglar som går på jorden drömmer vi drömmar för alla sovande själar. För alla som fastnat i världen av kråkguld, klockor som tickar och falska profeter. Vi drömmer dem starka och fria. Vi får dem att se och reflektera över en liten sak. En sifferkombination1-1-1, en trollslända eller så kastar vi fjädrar på den väg de går. Först ser de bara, sedan känner de igen och slutligen förstår de. Jag tycker om insiktens ögonblick. Det är som när den röda sammetsridån går upp när teatern börjar. Det är då när allt förändras. Men nu måste jag skynda för att hinna gå över bron av ljusets sista strålar .