tisdag 13 augusti 2013

Många stjärnor falla

Två nätter i rad nu har jag och min Magnus legat ute på gräsmattan mitt i natten.(Inte är det första gången och inte heller den sista. Vi älskar att titta på stjärnorna på natten. Vår dröm är att ha ett sovrum med glastak så man kan ligga där och se upp mot himlen varje kväll.) De sista nätterna har ett meteorregn synts på himlen. Det består av partiklar från kometen Swift-Tuttle. De syns varje år från mitten av juli med högsta aktiviteten runt den 12 augusti och kallas för Perseiderna.
På madrasser inpackade i filtar och med kuddar har vi legat där. Tysta har vi legat där, nära varandra och tittat upp mot himlen. Sett stjärnor, satelliter, flygplan och meteoriter fara förbi. Sett moln fara förbi med vindens hastighet och skymt vår sikt för en stund. Nära varandra, tysta och förundrade har vi legat där och stirrat upp mot rymden. Funderat, mediterat och njutit av att vara vid liv. Lyckliga över att vi båda tycker om att ligga där och titta upp mot Universum. Eller ut i Universum kanske man ska säga.
- Titta, där var en!
Vi har också sett något annat lysande också. Något som rört sig snabbt. Ett klart, fast ljus precis som stjärnorna. Men det har som rört sig lite hur som helst. I kringelikrokar, lite upp och lite ner, lite hit och lite dit. Vi vet inte vad det är. Men det är klart ett oidentifierat, flygande objekt för oss *ler*. Någon annan kanske vet vad det är. Men inte vi!
Energierna är fantastiska när man ligger så där. Hela kroppen fylls av välgörande, balanserande energier från jorden och från himlen. Dosen har varit så stor så man har nästan känt sig lite yr när man rest sig upp för att gå in. Vinglande och lyckliga har vi samlat ihop våra pinaler och gått in vid 2-3 tiden. Sedan har man somnat som stockar och gått in i drömmarnas värld.

Vilken gåva det är att ha möjligheten att gå ut så där i naturen och bara njuta av det som erbjuds. Det är som talesättet säger: - Det bästa i livet är gratis.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar